Det många förvirrar med sken är att hästen faktiskt sticker med dig, det är ett begrepp. Det är nog detta som många är med om, hästen tar över, kanske biter tag i bettet och drar med dig. Detta går att avstyra, man kan ruska om bettet, eller göra som "böckerna säger", ta tag i en tygel och bara försöka dra hästen runt i en volt som du minskar och minskar tills hästen står still. Skillnaden är alltså att hästen är "medveten" om att den drar med dig, och detta händer väldigt frekvent jämfört med att hästen skenar.

Det jag vill säga med detta är att det är skillnad när man säger att hästen skenat med dig, och att hästen stuckit med dig. Detta är båda olika facktermer, som man bör veta skillnaden mellan för att då vet personen du berättar för hur man ska ta in situationen.
Säger någon till mig att hästen skenat blir jag livrädd, för då vet jag att det nästan alltid slutar med en fruktansvärd olycka. Men folk har bara kastat begreppet kring sig, säger t ex att hästen skenat runt på hoppbanan när den egentligen bara tagit över, blivit stark och struntat i att lyda ryttaren. Säger någon till mig att hästen stuckit med dom, då kan jag kanske tänka att vilken dryg häst som håller på så.

Vad man ska göra när hästen skenar det vet jag inte, om man ska försöka kasta sig av eller så. Jag vet bara en person som har varit med om en skentur, det slutade väldigt olyckligt. Däremot har jag varit med om ponnyer som stuckit med mig, haha det är inte heller så roligt. Men då har jag antingen fått tag i dom eller så har dom kastat av mig. En gång när jag fortfarande red privat var vi ute i skogen och jag skulle minsann visa att jag också vågade galoppera upp för sandbacken som mina kusiner vågare. Jag, 9 år gammal, satte av i galopp och ponnyn bara ökade och ökade och jag kan säga att jag absolut inte hade kontrollen... Väl uppe bockade han flera gånger om och jag landade i blåbärsriset och ponnyn stack hem. Haha tji fick jag.. ;)

I ridningen och hanteringen av unghästar är det speciellt viktigt att förbereda sig mentalt. För jag kommer inte göra allting perfekt jämt, och ÄVEN om jag skulle göra allt perfekt så kommer kanske inte hästen att göra rätt för det. Och det måste man vara förberedd på så man inte går ner sig. Men jag måste alltid gå in med tanken att nu ska jag rida så bra jag kan, nu ska vi göra galoppfattningarna bra, nu ska jag göra allt jag kan för att få med alla 4 ben i halten. Om jag tänker att uääh nu kommer galoppen bli kaos, ja då kommer den bli kaos också.

Det är ju bevisat att är du positiv och ler när du rider, så blir din ridning och inverkan genast förbättrad. Det läste jag i ett nummer av Häst och Ryttare. Det är nog som dom säger. När jag tycker det är kul så ler man ju bara och vill behålla känslan, jag slappnar av istället för att spänna mig och kan inverka bättre. Därför försöker jag alltid ha extra kul innan, skratta lite eller tänka på något roligt. Går hästen bra på framridningen hjälper bara till!

Något jag hörde på en John Hickeyträning var ett tips jag ska dela med mig av. Om du ska försöka sluta upp med en ovana, t ex få ner hälen ska du INTE tänka: får inte ta upp hälen, får inte dra upp hälen. Du ska istället tänka: jag ska försöka hålla hälen nere, ska försöka få tån mer uppåt. INTE tänka: nu får jag inte använda handen utan istället tänka: nu ska jag försöka använda handen så lite som möjligt.

Märker du av att ridningen förändras beroende på hur du förberett dig mentalt?

Mina svagheter som jag jobbar mycket med är mina händer, mitt överliv och att få underskänkeln närmare hästens kropp. Sen är jag sned i ryggen så jag kan ibland bli att vika mig i midjan, det måste jag jobba och tänka mycket på då jag måste bygga upp den svaga sidan så jag kan bli helt rak. Det kan ju aldrig vara 100% bra för varför skulle vi då träna och rida som vi gör hehe... :)

Det är många som börjar hoppa tidigt på sina ponnyer, och vi valde att hoppa in Agnes relativt sent för tre och fyraårstesterna för ponnyer går i löshoppning. Vi tänkte att vi inte ville blanda in uppsutten hoppning för tidigt, för hon har gjort bra ifrån sig i löshoppningsträningen. Och enligt fyraårstesterna för storhäst ska den hoppas uppsuttet, antagligen har detta att göra med att storhästarna teoretiskt har växt färdigt och är redo för det, medans ponnyer tar lite längre tid på sig att växa i kroppen och man ska ej skynda.

Men enligt femårschampionatens krav ska man under vårsäsongen hinna klättra upp till minst LB för att kunna kvala, och då betyder det att man måste träna regelbundet vintern när de är fyra år. Eftersom det är dessa riktlinjer vi använder oss av så känner jag mig säker i den träning vi erbjuder Agnes nu. Jag tycker det känns bra att efter höstvilan och under vintern våga pressa lite till, sen blir det unghästvila 3 veckor i vinter igen. Sen är det snart dags att börja tävla på vårsäsongen, och ska man nolla 1m-klasser måste man ha jobbat med galopp, svängar, explosiviteten och det kvicka, allt som unghästarna har lite svårt med.

Sättet vi jobbar på är kanon enligt mig. Vi lägger mycket tid på tekniken, styrkan och använder oss av låga hinder. Vi gjorde en svår övning på förra träningen, men då lägger jag ju kraven på att hästen ska vända, och inte på att hoppa höga hinder. De låg på ca 40cm. Sen när man rider på enkelhinder eller gör enklare övningar kan man också höja. Men vår teori är: lägger man en bra grund med teknik och styrka, då kan man också höja senare utan större problem.

I dressyren gäller minst 2 ridna LB program över 60%. För att få den poängen måste man göra väldigt bra ifrån sig, och då gäller det att hästen är stärkt och har jobbat där stadigt ett tag. Därför ska vi under vintern också stärka henne med övergångar, halter m.m. Men hoppningen och dressyren hjälper varann väldigt mycket tycker jag. Men på tal om det här med utbildningstakten, varför tycker de flesta att man skyndar på hoppningen men ingen säger så mycket om att man skyndar på dressyren. Min ide om det är: många kanske bara hoppar? För enligt mig så brister de flesta ponnyekipage pga att det inte finns någon bra ridning mellan hindrena, hästarna kan hoppa men själva ridningen mellan saknas. Då finns det ingen dressyrridning att klaga på helt enkelt hihi. (naivt)

Ska avsluta innan jag flyger in på massa andra olika ämnen att skriva om. Men som sagt, skillnaden mellan häst och ponny kan vara bra att tänka på tycker jag. Sen gäller det inte i precis alla fall att en storhäst är mer färdig, eller att en ponny är mindre färdig. Men går man efter dessa tester och championat så ska det ju vara rimliga krav på utbildningstakten.

* Om hästen inte kan samla sig riktigt ännu betyder det att ni inte är där än så rid inga samlingar

* Om hästen inte trampar under sig är den inte avslappnad och lösgjord, det är ditt jobb att hästen blir det

Om man som ryttare hellre tar till genvägar istället för att låta det ta lite tid, ha tålamod och rider riktigt från grunden då förstår jag inte vad det är man vill få ut av sin träning. Hästen ska hålla för aktiv ridning och tävling i kanske 10-14 år och det betyder att man måste göra en bra grund så hästen är hållbar. 

Jag tycker absolut inte att mitt tankesätt är det enda rätta, men jag tror på riktig ridning och rannsakar alltid mig själv om hästen inte förstår vad den ska göra. Man ska lära hästen så mycket och eftersom den är ett vanedjur så måste man låta det ta tid och upprepa allt med låga krav innan man går vidare.

Ska det gå snabbt så du kan komma ut och tävla så fort som möjligt?
Vad tror ni, gör det mer skada än nytta för hästen?