Jag är en ödmjuk person, jag skryter inte gärna och tycker det är roligare att få spontana reaktioner på när det går bra för mig och hästarna än att jag varje dag ska skriva hur "bäst" mina hästar är. Jag tycker det är svårt att ta emot beröm, jag sitter inte gärna och berättar om vad tränarna berömt mig för. Även fast jag vet att jag alltid får höga beröm och poäng för händer och blick t ex, så är det inget jag kastar ur mig så fort jag träffar nån annan som rider. Jag har inte alltid varit ödmjuk, när jag var yngre så var jag grymt osäker på mig själv och då ville jag gärna att ALLA skulle veta att jag var duktig, idag som sagt är det viktigaste vad jag själv vet och tror.
Varför jag skriver såhär, är för att jag "utsätts" (haha) för människor som faktiskt ärligt talat skryter om sin ridning jämt. De får tränarutlåtanden att låta superbra, och då kan jag tänka: åh vad kul för henne, sen när man ser dom rida så är det inte alls som dom har målat upp. Jag förstår inte varför man bygger upp denna fasad, är det för att man vill höra från alla andra att man är så duktig, är man bara osäker och kräver bekräftelse?
Och när det inte går sådär fantastiskt som det låter varje dag då? Jo nu ska ni få höra, då skyller man på annat. Väder och vind, kroppen är det fel på, sjuk jämt, underlaget, tidigare upplevelser...
Är det inte bara att köra på sitt race (som jag alltid tycker) och går det bra ska man självklart säga det men går det dåligt kan man faktiskt ta på sig det också? Alla vet väl att i ridning gör ryttaren missar hela tiden, det är inget nytt, och absolut inget man ska skämmas för. Men vissa kan inte tänka så, det är hästens fel eller något annat, för man är ju en sån fantastisk ryttare att man aldrig gör något fel.. hehe den som ändå kunde säga så. ;) ALLA GÖR FEL, man är bara människa även fast man är hästmänniska.
Tummen upp för ödmjukhet. Men jag vill klargöra att jag inte sysslar med nå jantelag-skit här. Är man duktig så får man verkligen tycka att man är bättre än andra, för det är ju så det är. Men det är allt de här skrytet som är fel tycker jag...
Det blev väl ett ganska bra inlägg trots att du tyckte det var svårt :)
Jag anser mig också vara en ödmjuk person. Om någon annan tycker annat så önskar jag faktiskt att de säger det till mig, för jag vill verkligen inte uppfattas som annat. Dock har jag dagar där jag är himla nöjd med mina insatser, i vad det nu än må vara, och då säger/skriver jag det rakt ut. Men inte på ett sätt som får andra att känna sig mindre och sämre, utan på ett sätt där andra människor kan förstå och kanske till och med glädjas åt min glädje. Även om jag kanske inte var perfekt i deras ögon så brukar de oftast bli glada över att åtminstone jag själv tyckte att jag var perfekt.
Jag jämför mig själv väldigt mycket med just mig själv. JAG är den största konkurrenten i allt och jag har himla svårt för att berömma mig själv. Men när jag väl känner att något kändes RIKTIGT bra, ja då får ni också höra det :)
Jag tycker inte heller om skrytmånsar. De är precis som gnällspikarna som jag skrev om i mitt inlägg: http://fideliochenhorningen.onsugar.com/r-jag-en-hemsk-mnniska-12308359
De suger energin ur en och gör en förbannad. Jag anser inte att man inte ska få berätta när det går bra och att man inte ska få säga till när man mår dåligt, men detta eviga tjat, som gnager hål i andras öron, är inte kul att lyssna på. Framför allt heller inte om de faktiskt inte är så bra som de påstår.
Man kan tycka att man själv är bra på två olika vis; på det malliga viset (där man inte kan prata om någon annan än sig själv, och alla andra suger) och på det ödmjuka sättet. Rätta mig om jag har fel...
Lite långt inlägg kanske men jag var bara tvungen att skriva av mig lite ;)
Kramkram
Jag håller med dig, jag är också ödmjuk av mig. Men Jag gillar att kunna skriva att det verkligen går bra, när det gör det! Jag vet att mina hästar är långt ifrån "bäst", men i mina ögon så kommer dom alltid att vara bäst oavsett hur långt vi kommer i ridningen.
När jag var yngre, precis som dig så var jag extremt osäker. Flera av mina då bästa vänner på Falu ridklubb fick egna hästar och då blev ju dom att hamna i privatstallarna och jag blev ju bara den där ridskoleryttaren som red medryttarhästar, och då skröt jag alltid och överdrev, jag var så himla avundsjuk och ville så gärna kunna umgås med dom men dom hade ju helt egna hästar.
Men man växer upp som tur är, och det kan låta som skryt i bloggen emellanåt och det gör det i nästan allas, men det kanske inte är så det är menat när personen sitter barkom datorn och skriver! :)
Haha, nu kom jag att tänka på en helt annan sak, en rolig grej! När vi red i samma grupp så fick ju jag börja rida Brandy, jag minns att vi hade markarbete och hoppning, Brandy var skogstokig och jag hopprädd, så jag ville inte mer. Haha, då sa du att du ville försöka och då gick det ju hur bra som helst för dig och jag minns att jag var så himla sur och avundsjuk för att du klarat av honom! :)
Haha jahaaa =P Oj 4, det var inte illa.
Jag försöker vara så ärlig som möjligt i mina inlägg, har det gått kasst så har det men har det gått bra känner jag inget fel med att skriva om det heller! Känner jag själv att jag ridit riktigt jäkla bra en dag så kan jag skriva det, men med glimten i ögat! Jag har inga problem med att skriva om jag gjort missar heller, för som du säger är det faktiskt oftast ryttaren som gör fel & inte hästen.. Även om många vill få det att låta som att det är hästen som är knäpp ;P haha. Klart hästen också kan ha en dålig dag, men när bloggaren skyller på hästen i princip varje dag är det något som inte riktigt stämmer..
Ja, man ska träna, träna, träna och vara ödmjuk som bara den. Suuuuga in all information man kan få och sluta tro att man kan allt. INGEN är fullärd! Inte ens jag ;) hihi
Sv: Lusern hör ju till grovfoder och när den är hackad så är den ju mer lik hö, vilket jag personligen tror är det allra bästa att fodra med. Hackad strå alltså.
Men sen finns det en hel del hästar som inte tycker om hackad strå och då kan det kanske vara lättare att få i dem det via pellets (bör dock blötas en liten stund innan utfodring) i stället.
Det är nog mycket en smaksak hos både häst och ägare, men som sagt; jag föredrar hackad strå, om nu hästen äter detta, då detta är mer likt hö = hästens naturliga foder bortsett från gräs.
Är du med?
Detta är bara mina idéer kring det här. Det kanske finns en helt annan förklaring men jag tror faktiskt inte det.
Sv: Nä, jag kan inte tänka mig att det har med annat att göra än att man ska ha olika alternativ att välja mellen. Dessutom är ju hackad strå mycket mer skrymmande i hinkarna och vissa kanske då föredrar de mindre skrymmande pelletsen. Men mer än så kan jag inte tänka mig att det egentligen är.
Tror inte upptagningsförmågan påverkas av om det är pellets eller hackat, så din lilla pålle blir nog bra på vilket som. Men ändå så röstar jag på hackad strå. Ser även godast ut, eller hur :)
Men om du vill veta helt säkert så kan du ju kolla upp det med Kraffts foderrådgivare :)