Alla klipper sina hästar olika. Vissa rycker, vissa klipper rakt av med sax. Jag har inte kunnat rycka varken Dahlina, Agnes eller Tia. När jag red valack så gick det bra att rycka, kanske hade han inte lika mycket emot det eller så var han för snäll för att yttra sig. Iaf så lär man sig att klippa manen, vi klipper den så att den ser ryckt ut, det vill säga att man klipper upp den, så det blir lager. Har ritat några hästar med olika typer av man och vilken hästtyp som passar i vilken man.


Tjock man hittar man oftast på ponnyer och nå grövre hästar. Dahlina hade jättetjock man som var så fyllig att den nästan stod upp. Malin lättade på den genom ett litet tips: Den sidan manen ligger på, luft manen rakt upp och klipp av 0,5 cm av manen (från öra till manke) närmast dig, alltså inget som syns när du sedan lägger ner manen igen då den alltid ligger över det klippta. Då hade du fått bort ganska mycket av manen som är så tjock.( Det syns inte när man knoppar sen förresten.) Det går också att klippa med en urtunningssax. Ponnyer är sötast i denna tjocka man.


Stubbman hittar man ofta på t ex fjordhästar men även på mycket ponnyer. Jag tycker det kan vara coolt med stubb på en storhäst, men då ska den sticka ut, den ska ha fräsig attityd. Skäckar passar på nåt sätt alltid i stubb. Viktigast när man klipper denna är att den blir jämn, och varken för kort eller för lång. Är ganska svårt att få den snygg. Denna är snygg på hästar med tunn hals då halsen ser biffigare ut och om man jobbar dressyr ser den ut att gå i form fast den inte gör det. (vad nu det kan vara för idé med det)


Kort man. Denna mantyp har både Agnes och Tia, tunna manar som jag klipper ca en handsbredd breda. Den passar egentligen alla sorters hästar, men t ex en nordsvensk får så fruktansvärt massiv hals utav det. På Tia är det snyggt då den också gör att halsen ser biffig ut. Lätt att sköta och man kan klippa lite ibland. 


Lång man och pannlugg. Passar oftast bäst på ponny, arab och nordsvensk, alltså många olika typer av hästar. Men en arab är det fint på för det förstärker utseendet av en magisk häst, samt kan den många gånger dölja en för smal hals. På nordsvensken är det tvärtom, den döljer den massiva halsen och är mycket läcker då nordsvenskens karaktär oftast associeras med den långa manen. På ponnysar som är små är det fint, men då ska det vara av typen russ/shettis/B-ponny, om det blir på en för stor ponny ser den lätt lite ovårdad ut. Men sköter man det snyggt är det väldigt charmigt med lång man.