Dagens träning

Jag trotsade snön och styltorna med att tömköra Tia på gården. Fick visserligen eliminera snöstyltor ungefär 2 ggr under passet men det kändes det värt. Började i skritt, hon var lite springig och försökte komma undan genom att börja trava och strunta i att ta stöd i tygeln. Men efter vi hade travat lite och hon fått springa av sig den första energin blev hon väldigt fin! :o Jag fick henne att jobba riktigt lågt med hela halsen, vara jättekvick i halvhalterna på ytter och leda ner henne i rätt ögonblick. Hon blev riktigt fin och får ett bra steg, avslappnat och trampar väl under sig. Ser ju nästan ut som en dressyrhäst när hon vill!

Jag tränade övergångar och även lite samla steget och länga steget. Det gick inte att länga så mycket då jag inte vill att hon ska halka och sträcka sig, när hon får brodd får det bli bättre. I andra varvet började hon med att inte vilja böja sig inåt, och hon kickade lite åt yttertömmen som ligger runt rumpan, som får henne att böja hela kroppen alltså. Jag visste inte om det var trams eller om hon hade ont men jag gick på henne på en gång, jag fick verkligen lirka loss halsen för att få henne inåtställd, men det gick. Och sen såg jag att hon laddade för att stanna upp och kicka efter yttertömmen igen då svischa jag med spöet så gick hon på fram igen, och så tog jag många ledande tygeltag för att verkligen få igenom ställningen och hon frustade och travade i en kanonform i slutet, rund och bärig med halsen låg. Man får ta det pö om pö som sagt.

Men nu till det bästa.. Efter tömkörningen som hon var riktigt fin och stadig i bestämde jag mig för att koppla på tyglarna och rida lite igen. Sagt och gjort, hoppade upp och hon var väldigt avslappnad, skrittade på med bra bakben utan att hasta sig fram. Började lirka lite med tygeln, och red serpentiner med sitsen och blicken, sen tog jag ett stöd på yttertygeln, kramade och Tia följde med NERÅT med huvudet. Hade jag gjort så förut hade hon dragit in mulen till bogen, nu kramade jag och hon tuggade på bettet, sänkte halsen och var lodrät i nosplanet, och hon vågade ta stöd i tygeln. Alltså det är en sån sjukt stor vinst för mig; Jag skrittade henne i en låg form, det känns superbra. Att man får lite vinst för grunden man lägger. Jag ska fortsätta vinna kamperna i tömkörningen, perfekt om jag kan rida lite efter tömkörning eller longering så har jag fått igenom det mesta och kan sitta upp och prova mig fram lite och se hur hon svarar.

Jag trotsade snön och styltorna med att tömköra Tia på gården. Fick visserligen eliminera snöstyltor ungefär 2 ggr med en hammare under passet men det kändes det värt. Började i skritt, hon var lite springig och försökte komma undan genom att börja trava och strunta i att ta stöd i tygeln. Men efter vi hade travat lite och hon fått springa av sig den första energin blev hon väldigt fin! :o Jag fick henne att jobba riktigt lågt med hela halsen, vara jättekvick i halvhalterna på ytter och leda ner henne i rätt ögonblick. Hon blev riktigt fin och får ett bra steg, avslappnat och trampar väl under sig. Ser ju nästan ut som en dressyrhäst när hon vill!

Jag tränade övergångar och även lite korta och länga steget. Det gick inte att länga så mycket då jag inte vill att hon ska halka och sträcka sig, när hon får brodd får det bli mer jobb. I andra varvet började hon med att inte vilja böja sig inåt, och hon kickade lite åt yttertömmen som ligger runt rumpan, som får henne att böja hela kroppen alltså. Jag visste inte om det var trams eller om hon hade ont men jag gick på henne på en gång, jag fick verkligen lirka loss halsen för att få henne inåtställd, men det gick. Och sen såg jag att hon laddade för att stanna upp och kicka efter yttertömmen igen då svischa jag med spöet och röt till så gick hon på fram igen, och så tog jag många ledande tygeltag för att verkligen få igenom ställningen och hon frustade och travade i en kanonform i slutet, rund och bärig med halsen låg. Man får ta det pö om pö som sagt, och ta kamperna från marken.

Men nu till det bästa.. Efter tömkörningen som hon var riktigt fin och stadig i bestämde jag mig för att koppla på tyglarna och rida lite igen. Sagt och gjort, hoppade upp och hon var väldigt avslappnad, skrittade på med bra bakben utan att hasta sig fram. Började lirka lite med tygeln, och red serpentiner med sitsen och blicken, sen tog jag ett stöd på yttertygeln, kramade och Tia följde med NERÅT med huvudet. Hade jag gjort så förut hade hon dragit in mulen till bogen, nu kramade jag och hon tuggade på bettet, sänkte halsen och var lodrät i nosplanet, och hon vågade ta stöd i tygeln. Alltså det är en sån sjukt stor vinst för mig; Jag skrittade henne i en låg form, det känns superbra. Att man får lite vinst för grunden man lägger. Jag ska fortsätta vinna kamperna i tömkörningen, perfekt om jag kan rida lite efter tömkörning eller longering så har jag fått igenom det mesta och kan sitta upp och prova mig fram lite och se hur hon svarar. 



Såhär gick hon när man tog i tygeln förut, nu sänkte hon huvud och hals och tuggade på bettet.