Haha jag dör av skratt här.. Har ju skrivit förut om de lite mer omogna, yngre hästbloggarna som är jätteglada och goa i sina inlägg tills någon säger något negativt angående deras inlägg. På en femöring vänder dom och skriver "svar på tal" inlägg, och diskussioner i kommentarsfältet som är det tråkigaste i världen att läsa, det visar bara hur osäker man är. 

Har ju skrivit förut att: väljer man att blogga, synas och skriva om sina åsikter samt vill ha kommentarer och vill ha läsare, då måste man ju bara acceptera att det kommer negativa/taskiga/glada/roliga kommentarer från annat folk. Jag tar sånt med en klackspark, räcker att säga: "okej, det är helt okej för dig att tycka och tänka så", men sen behöver jag inte slåss med läsare för att de säger något som inte är hundraprocentigt vad jag tycker. 

Det roliga med den bloggare/bloggarna jag tänker på är att hon även har en bilddagbok där hon lägger upp bilder, och ibland refererar till bloggen med mera. Men när folk ställer frågor och annat om bilder där hon inte skrivit nån information blir hon skitarg och svarar i stil med: men jag länkade ju till bloggen, du får väl gå in där och läsa! Detta har lett till att alla frågor man ser ställas i bloggen och bilddagboken numera börjar såhär: "förlåt men jag hittar inte riktigt om du skrivit det här, men jag undrar om...". Hon lägger alltså ner mer tid på att skriva massa kommentarer om hur nonchalant man är eller hur icke-noggrann man är att läsa inläggen än att lägga ner 1 kommentar på att faktiskt bara svara på frågan. Makes sense? ;)

Summakardemumma, när man blir trygg i sig själv kommer kommentarer och andras åsikter inte vara lika viktiga att bli arg för, då vågar man nog tro på sig själv och sitt sätt. Men man kanske borde fundera på att bara köra på med sin grej istället för att skälla ut sina läsare i inlägg eller dom som ställer frågor, orkar man inte går det att bara ignorera också. ;) Det är bara så tråkigt att läsa sånt, och ger absolut personerna i fråga en negativ attityd i hela sammanhanget...