Åkte med Agnes till ridhuset efter Eleonores ridlektion. Hon var lugn och snäll, behaglig att göra iordning trots att jag var själv. Red fram och hon var lite motsträvig, försökte komma undan genom att trycka ut baken ibland. Hade dock ett stöd i handen. Hon var seg som tusan och efter lite jogg galopperade jag henne för att få lite framåtbjudning.

Efter skrittpaus travjobbade jag henne, fick jobba med att få ett stöd på yttertygeln och red tempoväxlingar. Fick henne väldigt fin, och började jobba med övergångar mellan skritt och trav. Några övergångar blev verkligen super, fick högt berömma henne och klappa, med unghästen är det extra viktigt med det positiva berömmet. Efter några övergångar fick jag en riktigt bra känsla, red serpentinbågar och red igenom volten några gånger, gick super att ställa om och få med nya yttersidan. Red längs fyrkantsspåret och snuddade på att träna öppna, ställde in och använde innerben för att hålla kvar kroppen på spåret. Hon var fin helt enkelt.

Efter andra skrittpausen jobbade jag galoppfattning från skritt. När jag gör rätt, gör hon oftast rätt. I högergaloppen sprang hon lite in i galoppen några gånger, men hon fattar rätt galopp vilket är ett framsteg och i själva galoppjobbet var hon bra i form, tog stöd ordentligt. Red över två krysshinder jag hade ställt upp, och varierade galoppsprången emellan. Jag gav mig fan på att kunna variera galoppen, hon måste bli stärkt så jag kan börja rida på korrekta avstånd hela tiden under en bana. Dom hade jag med också för att plussa på framåtbjudningen. 

Det är skönt att jag kan få fram denna känsla fastän vi är i en svacka. Hon tycker det är lite jobbigt och kollar om hon får komma undan jobbet, men sänker man kraven och jobbar sig igenom problemet istället för att ta genvägar eller bli arg så får man ju hästen fin trots svackan! Och när man som nu tar nåt steg tillbaka brukar man efter svackan komma 2 steg framåt igen.