Idag har vi ridit med sadel! :) Veronica berättade att sadeln var normal mot vid, inte smal så jag bestämde mig för att prova den igen, för den tryckte inte men hade ruggat upp päls igår. Kom på att det kan ju ha varit pga fällningen, lade på ett schabrak idag och red i sadeln. Tia kändes avslappnad, paniksprang inte som hon gjorde förra gången jag red med sadel och hon kändes inte låst i bogbladen på något sätt. Hon gick faktiskt väldigt bra, och duktig på att bryta av och lyssna på mig. Så efteråt hade inte nå päls ruggats upp eller låg åt fel håll så den låg stilla alltså. Kändes så bra, att min häst inte är koko i huvudet för att sadeln var på. ;)


Förresten så tänkte jag förklara lite hur det är jag rider Tia just nu. När jag skriver att det gått så bra m.m. så är det absolut inga dressyrpass vi gör på nån nivå överhuvudtaget, utan hon är i början på sin ridträning och har lärt sig ta stöd i handen. Vi tränar på att hitta en bra kontakt med varandra, att bryta av, göra halter, komma fram i trav och även göra tempoväxlingar. När vi gör tempoväxlingar lägger jag vikten vid att bara öka steglängden lite, att hon inte får springa iväg. Hitta en lugn takt och ett bra stöd helt enkelt.

Men unghästar är lite mer obalanserade i steget i början, de är inte vana att balansera både sig själva och ryttare samtidigt utan det är det man jobbar på, hitta balans och lite harmoni. Det tar liksom tid och träning innan en unghäst lär sig t ex vila på steget när man rider, få den där underbara takten. Kommer ihåg hur Agnes var bara i höstas, det var inte alls samma takt som hon har nu, ett halvår senare. Då var det fortfarande lite springigt när man bad henne öka och hon var inte alls stadig som hon är nu. Dock har Agnes alltid varit otroligt fin i munnen, det får jag jobba mera med Tia.