Tips
1. Avslappning
Många skyller på hästen när den är spänd och att "den inte går att rida" med mera. Jag tror många gånger att det går att rida ur den där spändheten, men man måste som ryttare inse det och förstå att det krävs mer av dig som ryttare då att få den avslappnad, det är inte hästens ansvar. När jag vill få Tia avslappnad när jag rider ut brukar jag få prata med en seg och fruktansvärt långsam röst: "nuuu Tiiiiaaa ska viii skritta med låååånga seega steeg" samtidigt som jag får lov att ta djupa andetag för att orka prata sådär med henne. Då kommer jag ner i sadeln utan att spänna mig, och hon får höra de där orden hela tiden och det funkar. Olika hästar kräver olika metoder.
Om Agnes spänner sig brukar hon krulla ihop halsen och bara springa. Jag brukar då rida på framåt, även om hon är het. Man måste låta dom coola ner sig lite och det gör man INTE genom att sitta och få dom att trava sakta, sakta utan jag låter henne trava på framåt och skaka loss kroppen och komma ner med halsen.
2. Rytm & Takt
När jag fått Agnes avslappnad är nästa steg att hitta en bra takt. Är hon inte taktfast från början brukar hon vara tvärtom, springig. Då brukar jag lägga mig på en volt, rida på bra framåt ett varv, för att sedan ta tillbaka henne och rida jättesakta, så gör jag så några varv på volten. Hon brukar tycka det blir så himla tråkigt att hon kommer tillbaka ett snäpp och hittar en bra takt. Nuförtiden brukar hon vara rätt taktfast redan från början.
Med Tia brukar takten i steget komma med att hon är avslappnad. Däremot är avslappningen inte det lättaste att hitta, mest bara på hemmaplan hon är ordentligt avslappnad.
3. Kontakt med bettet
Agnes brukar som sagt krulla ihop sig i början, det gäller att släppa ut nosen och få henne att börja tugga på bettet. Att man är kvick i handen, kramar på yttertygeln samt använder vikten för att rida övergångar så att man kan hålla handen så stilla som möjligt får Agnes att ta ett bra stöd på bettet. Många undrar varför deras hästar biter sig fast i tygeln och oftast beror det på att man håller för mkt i handen. Om Agnes biter sig fast i bettet brukar jag släppa tygeln snabbt så hon inte får chansen att hänga i den, samtidigt som jag kickar till henne snabbt med skänklarna. Om hon blir tom har hon antagligen tappat framåtbjudning och försöker komma undan att jobba, då får man driva på framåt till handen, så man har något att fånga upp igen. De behöver lite hjälp att orka bära upp sig i form.
Tia får jag också jobba med att få ut halsen och nosen fram till handen, då får man också vara kvick att ta halvhalt och sen leda så hon får ett understödjande tygeltag som leder henne neråt-framåt. När hon inte förstår, eller när hon blir lite trött så brukar hon krulla ihop sig så hon kommer undan från jobbet. Men det motverkar jag likadant, manar på lite fram och tar kvicka halvhalter på yttertygeln så hon kommer tillbaka till stödet.
4. Lösgjordhet
Agnes kan ibland ta ett tag att få lösgjord, ibland får jag inte igenom bägge sidorna på henne alls. Men problemet om jag inte får henne att t ex böja igenom hela kroppen är att jag glömmer innerskänkeln. Så fort jag kommer ihåg den så faller alla bitar på plats. Det vanliga problemet till att hästen blir hård åt något håll är att man bara böjt den i halsen, med tygeln och glömt bort skänkeln och resten av hästens kropp.
5. Rakhet
Många hästar går på fler spår än dom ska, kanske oftast med baken innanför. Detta är ett sätt att komma undan när de inte är starka nog än. Det kanske tar lång tid innan du kan få hästen att sätta ordentligt under sig, men när Agnes kanske står emot lite och försöker trycka ut en bakdel eller så brukar jag mana på framåt, allting handlar om att hästarna hela tiden ska tänka framåt, även när man samlar dom och så. Det är lättare att få hästen rak om den får gå i ett tempo lite högre än det man kanske tänkt om den trycker ut baken. För samlingen kommer ju inte förräns i steg 6... ;)
6. Samling
Hit har vi inte kommit så många gånger, man får inte till samling så bra förrän hästen är stark, men början till har vi väl känt på. Det svåraste problemet jag möter på är att jag då rider med för mycket hand istället för sitsen. De gånger jag fått tillbaka Agnes med fortsatt aktion är när jag tagit mina förhållningar med sitsen, tar man med handen får man inte samlingen med framåtbjudning.
Känner ni igen er i några av mina tillvägagångssätt? Hur gör ni?
Många skyller på hästen när den är spänd och att "den inte går att rida" med mera. Jag tror många gånger att det går att rida ur den där spändheten, men man måste som ryttare inse det och förstå att det krävs mer av dig som ryttare då att få den avslappnad, det är inte hästens ansvar. När jag vill få Tia avslappnad när jag rider ut brukar jag få prata med en seg och fruktansvärt långsam röst: "nuuu Tiiiiaaa ska viii skritta med låååånga seega steeg" samtidigt som jag får lov att ta djupa andetag för att orka prata sådär med henne. Då kommer jag ner i sadeln utan att spänna mig, och hon får höra de där orden hela tiden och det funkar. Olika hästar kräver olika metoder.
Om Agnes spänner sig brukar hon krulla ihop halsen och bara springa. Jag brukar då rida på framåt, även om hon är het. Man måste låta dom coola ner sig lite och det gör man INTE genom att sitta och få dom att trava sakta, sakta utan jag låter henne trava på framåt och skaka loss kroppen och komma ner med halsen.
2. Rytm & Takt
När jag fått Agnes avslappnad är nästa steg att hitta en bra takt. Är hon inte taktfast från början brukar hon vara tvärtom, springig. Då brukar jag lägga mig på en volt, rida på bra framåt ett varv, för att sedan ta tillbaka henne och rida jättesakta, så gör jag så några varv på volten. Hon brukar tycka det blir så himla tråkigt att hon kommer tillbaka ett snäpp och hittar en bra takt. Nuförtiden brukar hon vara rätt taktfast redan från början.
Med Tia brukar takten i steget komma med att hon är avslappnad. Däremot är avslappningen inte det lättaste att hitta, mest bara på hemmaplan hon är ordentligt avslappnad.
3. Kontakt med bettet
Agnes brukar som sagt krulla ihop sig i början, det gäller att släppa ut nosen och få henne att börja tugga på bettet. Att man är kvick i handen, kramar på yttertygeln samt använder vikten för att rida övergångar så att man kan hålla handen så stilla som möjligt får Agnes att ta ett bra stöd på bettet. Många undrar varför deras hästar biter sig fast i tygeln och oftast beror det på att man håller för mkt i handen. Om Agnes biter sig fast i bettet brukar jag släppa tygeln snabbt så hon inte får chansen att hänga i den, samtidigt som jag kickar till henne snabbt med skänklarna. Om hon blir tom har hon antagligen tappat framåtbjudning och försöker komma undan att jobba, då får man driva på framåt till handen, så man har något att fånga upp igen. De behöver lite hjälp att orka bära upp sig i form.
Tia får jag också jobba med att få ut halsen och nosen fram till handen, då får man också vara kvick att ta halvhalt och sen leda så hon får ett understödjande tygeltag som leder henne neråt-framåt. När hon inte förstår, eller när hon blir lite trött så brukar hon krulla ihop sig så hon kommer undan från jobbet. Men det motverkar jag likadant, manar på lite fram och tar kvicka halvhalter på yttertygeln så hon kommer tillbaka till stödet.
4. Lösgjordhet
Agnes kan ibland ta ett tag att få lösgjord, ibland får jag inte igenom bägge sidorna på henne alls. Men problemet om jag inte får henne att t ex böja igenom hela kroppen är att jag glömmer innerskänkeln. Så fort jag kommer ihåg den så faller alla bitar på plats. Det vanliga problemet till att hästen blir hård åt något håll är att man bara böjt den i halsen, med tygeln och glömt bort skänkeln och resten av hästens kropp.
5. Rakhet
Många hästar går på fler spår än dom ska, kanske oftast med baken innanför. Detta är ett sätt att komma undan när de inte är starka nog än. Det kanske tar lång tid innan du kan få hästen att sätta ordentligt under sig, men när Agnes kanske står emot lite och försöker trycka ut en bakdel eller så brukar jag mana på framåt, allting handlar om att hästarna hela tiden ska tänka framåt, även när man samlar dom och så. Det är lättare att få hästen rak om den får gå i ett tempo lite högre än det man kanske tänkt om den trycker ut baken. För samlingen kommer ju inte förräns i steg 6... ;)
6. Samling
Hit har vi inte kommit så många gånger, man får inte till samling så bra förrän hästen är stark, men början till har vi väl känt på. Det svåraste problemet jag möter på är att jag då rider med för mycket hand istället för sitsen. De gånger jag fått tillbaka Agnes med fortsatt aktion är när jag tagit mina förhållningar med sitsen, tar man med handen får man inte samlingen med framåtbjudning.
Känner ni igen er i några av mina tillvägagångssätt? Hur gör ni?
Kommentarer
Postat av: malin
bra,you get it;)
Trackback